Det är skrämmande det här med att snart ta examen. Folk börjar förbereda sig för att lämna Kalmar. De ställer sig i bostadsköer i andra städer, räknar ut när de ska säga upp sina gym och nuvarande lägenheter. Det är mycket prat om framtidsplaner. Vad ska man göra och vart ska man göra det? Ska man jobba, plugga till en master eller börja om helt och hållet? Jag vet inte varför det känns så mycket mer annorlunda nu än det gjorde på gymnasiet, även om många av frågorna nu är liknande som då. Den största frågan för mig är ändå: vad ska det bli av mig? Vad ska jag göra? Framtiden alltså, varför ska den kännas så komplicerad?