Jag har otroligt svårt just nu att anpassa mig vid tanken på att jag i övermorgon ska åka tillbaka ner till Kalmar. Det känns väldigt konstigt. Precis lika knäppt som det kändes att komma hit för 3,5 vecka sedan, lika knäppt kommer det nu bli att återvända till Kalmar. Det är sjukt hur fort man vänjer sig vid saker och ting.

Jag ser dock fram emot att få återförenas med mina fina klasskompisar. Och så hoppas jag på att en annan varm famn väntar på mig. Och så ska det bli skönt att få komma hem till min älskade lägenhet.

Tror dessutom att jag har ett riktigt bra halvår framför mig. Intensivt och tufft visserligen, men tror det kommer bli rätt amazing ändå.

De positiva känslorna är på topp!